Vårt Sollentuna

Ett av de viktigaste uppdragen som ordförande i plan- och exploateringsutskottet är att hitta vägar till en fördjupad och – ibland – förnyad dialog med kommuninvånarna när det gäller stadsbyggnadsfrågor. Under 2011 prövade vi ett koncept med sk. ”dialogmöten” både i Edsberg och i Helenelund.

Bägge dessa tillfällen föll väldigt väl ut. I Helenelund satte vi upp ett tält på torget mitt i november och fick in över 300 svar på vår enkät. Enkätsvaren låg sedan till grund för de politiska direktiv alliansen i utskottet drev igenom för några veckor sedan.

Nu är det dags för nästa dialogmöte. Fredag den 25 maj och lördagen den 26 maj står vi inne i Sollentuna centrum med kartor och enkäter för att diskutera utvecklingen av västra Tureberg. Den delen som är särskilt i fokus är längst med Turebergsleden ända från Kista, via fd. Sollentunamässan och sedan norrut upp mot Malmparken.

Vad ska hända med gamla mässan? Hur ska Turebergsleden gestaltas för att bli trevligare? Hur ska det bli möjligt att promenera bättre och säkrare i området? Vad ska hända med Fågelsångsparken? Dessa frågor och många fler vill vi ha in så många svar på som möjligt.

Mer information om dialogen finns på kommunens hemsida. Där kan du redan nu fylla i enkäten. Efter sommaren presenteras en sammanställning av enkäten för utskottet och senare i höst lägger vi direktiv för fortsatt programarbete.

Så var då steget taget. Efter att i hela mitt liv använt (eller fått serverat från) en kolgrill blev det idag inköp av gasolgrill. Tre brännare innebär att den växande familjen och de många gäster som passerar vårt hem inte minst under en grillsäsong, kan servas med bästa kvalitet. Det visade sig att ICA Maxi i Sollentuna hade bäst urval och bäst pris. Något oväntat. Då hade jag ändå besökt sju olika butiker under dagen och, bland annat, förvånats över att en av mina favoritbutiker – K-Rauta – hade ett oväntat smalt utbud. Min bubblare som favoritbutik – JULA – var dessvärre ännu sämre när det gäller bredd på grillar.

Under morgondagen väntas regn och rusk, vilket innebär att hustrun och jag lär tillbringa valda delar av dagen med att skruva ihop underverket. Sedan väntar inköp av gasoltub, första gången för mig någonsin. Hursomhavet hoppas jag kunna inviga grillen under kommande långhelg, väderleksprognosen för innevarande helg skapar inte direkt någon längtan att grilla utomhus…

Väl på ICA Maxi i Häggvik insåg jag att den digra träningen och hälsosamma kosten någon gång måste matchas med annan vara i matväg. Jag var helt inställd på att unna mig några goda röror. Sedan många år är Citygross på Stinsen och deras Skagenröra en självklar favorit men idag inträffade så en paradigmskifte. Under en liten runta bland delikatesserna på ICA Maxi fastnade jag för en förevisning av röror från Västkusten. Märket är PRINSEN och man kunde njuta av att testa Smögenröra, Skagenröra och Räkröra.

PRINSENs röror är något av det i särklass godaste jag någonsin testat – och tro mig, det är ett antal röror som passerar herr Ardenfors tarmsystem genom åren. Därför vill jag – å det varmaste – rekommendera att du tar dig till ICA Maxi i Häggvik och plockar åt dig så många PRINSENs röror du har samvete och ekonomi till. Hädanefter är det min melodi, de gånger jag vill unna mig havets frukter i röro-form.

För en stund sedan kunde jag så ge mig själv en uppdatering av nyheter genom att följa Rapports sändning. Ett av inslagen handlade om pappamånader. Alliansvännerna i Kristemokraterna har nu ett förslag på att ta bort pappamånaderna och Folkpartiets partiledare, Björklund, var inte sen att kalla detta ”en återgång till något för många tiotals år sedan”.

Jag tycker att Kristdemokraterna har helt rätt, precis som jag tycker Björklund är helt fel ute. De flesta sansade män i Sverige idag som blir pappor, ser det som självklart att ta del av möjligheten att få vara hemma med sina barn. Därför är det trams och tro att borttagandet av pappamånader skulle kasta oss tillbaka till 70-talet.

Processen för att pappor skulle bli mer delaktiga har nu landat och är redan på plats. Sätt nu folket fria genom att sluta och lägga er i hur familjer väljer att hantera sin föräldraledighet. Det är skamligt att den frihetsreformen inte kan vara en självklarhet för hela regeringen. Allianspolitik är frihetspolitik. Inte att regering och riksdag bestämmer hur föräldrar ska fördela föräldraledigheten.

Kör hårt, KD. Mitt stöd tillhör er i denna fråga.

I de flesta frågor en kommun driver, har vi mer eller mindre aktiv samverkan med andra kommuner i länet och i landet. På samma sätt med de frågor som ligger inom mitt ”fögderi”. Regelbundet (minst fyra gånger per år) möter ledande politiker och tjänste män från Upplands-Väsby och Sollentuna varandra för att dryfta olika projekt som påverkar oss båda, mer eller mindre.

Därutöver har tjänstemännen sina egna möten där man följer upp de inriktningar vi förmedlat.

Idag möttes Väsby och Sollentuna på plan 14 i vårt kommunhus och det var primärt tre områden som berördes. Det handlar om vårt industriområde Kappetorp, längst upp i norr i kommunen. Här ser man ett tydligt exempel på vikten av samspel eftersom Upplands-Väsby vill bygga bostäder i nära anslutning till vårt verksamhetsområde.

Vi diskuterade även Arlanda och de frågor som väcks kring flygbuller. På samma sätt som vi vill värna möjligheten för Arlanda att fortsatt kunna utvecklas, vill vi som kommuner ha en tydlig och konstant press på statliga myndigheter att ständigt pröva vägar för att hålla bullret till en så minimal nivå som möjligt.

Dessutom hann vi naturligtvis med att prata om Väsjön. Det verksamhetsområde vi planerar där gränsar, även det, direkt till Väsby och vi kan så flera intressanta möjligheter till samverkan.

Jodå, även jag var en av dem som följde partiledardebatten på SvT under gårdagskvällen. Efter en lite trevande inledning blev det, stundtals, rätt underhållande. Detta ställt i relation till andra partiledardebatter.

Det finns nog ingen som tror att valet 2014 avgjordes igår, men redan nu kan man se fragment av hur det kommer att låta sensommaren 2014. Inte minst handlar det om trovärdigheten i regeringsfrågan. Igår stod alliansen samlade på ena sidan och visade bra prov på att man har en gemensam linje. Oppositionspartierna på motsatta sidan visade lika mycket prov på att inte vara samstämmiga.

Något säger mig att det är den bildsättningen, upplevelsen, som spelar stor roll när vi nu närmar oss halvtid i mandatperioden.

Samverkan är verkligen inte lätt. Att kalla sig för en ”allians” är inte detsamma som att fungera som en sådan. Det krävs hårt arbete och det krävs ett givande och tagande. Samtliga inblandande måste vara lagspelare, annars förkroppsligas uttrycket att ”ingen kedja är starkare än sin svagaste länk”.

Så är det i Rosenbad – så är det också i en kommun som Sollentuna. Därför arbetar vi i alliansen för Sollentuna metodiskt på att utveckla samarbetet. Att enbart luta sig tillbaka och minnas tider som varit är sällan ett framgångsrecept för framtiden.

Om några timmar är det dags för mig att möta styrelsen för sollentunamoderaterna. Det är en grupp människor som jag trivs genuint bra att samarbeta med. Där finns förutsättningar för att arbeta fram valseger – och vi har genuint kul under tiden vi arbetar.

För ett par dagar sedan skrev jag några rader kring det faktum att det lite nu och då visar sig att en del journalister inte klarar av att vara opartiska. Detta torde knappast ha kommit som någon överraskning, men idag fick denna min tanke ny energi. Det handlar om en ”story” som just nu far runt på Facebook och Twitter.

Kommentarerna till denna ”story” är ofta helt vidriga, fulla av påhopp och kränkningar. Inte heller, dessvärre, helt ovanligt. Det är många troll som vandrar runt i sociala medier. Och dessutom alltför många som sväljer det som står i en tidning utan att göra någon djupare reflektion.

För en stund sedan kom så ett inlägg på Facebook som klargjorde en del, för att uttrycka sig milt. Jag väljer att publicera hela inlägget. Med detta vill jag ännu en gång påminna dig som läser att inte alltid utgå ifrån att det som står i en tidning, eller publiceras på nätet, är sant. Det kritiska granskandet är inte bara något journalister ska syssla med.

Här kommer så den inklippta artikeln, mina egna slutkommentarer återges efter det inklippta:

I samband med att Tre Kronor förlorade mot USA i en förmatch till hockey-vm, zappade jag in på Löfvéns första majtal från Göteborg. Det sändes i SvT och man hade dessutom en panel som kommenterade hans tal. Panelen satt i tv-huset på Gärdet i Stockholm.

Talet som sådant analyseras i de flesta rikstäckande tidningar och därför inget som jag tänker lägga någon större vikt vid. Vad som istället fick mitt intresse var när SvT:s text tv skrev om Löfvéns tal. Man skrev nämligen att det var ”fullpackat på Götaplatsen”. Den skrivningen gjorde mig något förvånad.

Naturligtvis ringde jag till text-tv och frågade vad man byggde denna skrivning på. Den journalist som svarade hänvisade till att ”man skrev det som TT hade skrivit”. Min motkommentar blev då att jag sett stora delar av Löfvéns tal och ordet ”fullpackat” stämde lika lite överens med verkligheten som när Sollentunas socialdemokrater genom åren beskrivit att det varit väldigt mycket folk på deras förstamajmöte i Malmparken.

Jag har varit på ett antal av socialdemokraternas förstamajmöten i Malmparken och kunnat konstatera att det inte varit så där värst mycket folk. Snarare väldigt glest och stillsamt.

Eftersom jag bott ett par år i Göteborg är jag väl bekant med Götaplatsen och att, som TT, skriva att det var fullpackat stämmer inte alls med de tv-bilder som kablades ut.

Några minuter senare är texten ändrad till ”välfyllt”.

Denna beskrivning kan tyckas vara en bagatell, men så påminns man om den rapport som kom under gårdagen och som visar att en förkrossande majoritet av landets journalister är ”vänstervridna”. TT:s ”rapport” från Löfvéns tal blir då lite lättare att förstå med tanke på att den kan tyckas visa att gårdagens rapport väl beskriver hur pass ”opartisk” journalistisk rapportering kan vara.

Kritiskt granskande är inte bara något journalister ska syssla med, utan framförallt något vi som tar del av journalistisk rapportering ska vara extra noga med. Inte minst med tanke på att en förkrossande andel av journalisterna har klara sympatier åt vänster.

Mitt kontor är ett nav. Från det att kroppen placerats i snurrfåtöljen tills dess att det passerar genom säkerhetsdörrarna, är det en rätt strid ström av besökare. Jag trivs alldeles utmärkt med det.

Samtidigt är det bara och konstatera att jag trivs ännu bättre med aktiviteter utanför kontoret. Denna dag var ganska välfylld med den varan.

Imorgon är det kampanj under flera timmar och då räknar jag med att skaka hand och prata med en rätt stor del av de personer som besöker det centrum moderaterna i Sollentuna placerar ett större urval av ledande politiker. Det innebär att denna kväll ägnas åt förberedelser i form av att läsa in sig på aktuella frågor som berör det område som är i fokus under lördagen.

Dessutom kan jag konstatera att två telefonmöten förlöpte alldeles utmärkt under seneftermiddagen. Till viss del kan det bero på att jag då placerat kroppen i min favoritstol på altanen. Solen strålade från en vacker himmel och jag kunde njuta av värmen samtidigt som en hel rad frågor avverkades med telefonens hjälp.

På väg från kommunhuset tog jag med mig ett exemplar av Vi i Sollentuna. En tidning som etablerat sig i kommunen sedan ett tag tillbaka. Ofta finns det en hel del läsvärt och dessutom är tidningen generös med utrymme för debattartiklar. Kunde även konstatera att frågan om framtida placering av Eriksbergsskolan fick en hel del utrymme. Det är bra. Diskussionen om den framtida placeringen kommer nu att intesifieras och jag ser framemot den diskussionen.

Ingen dag är den andra lik. Vilken härlig klyscha. Likväl en beskrivning av min vardag som stämmer ganska väl. Visst finns det återkommande inslag, men det ligger onekligen en viss njutning i att se hur strömmen av ärenden, mail och telefonsamtal flödar genom mitt våningsplan varje dag.

Gjorde ett litet misstag idag när jag började bläddra i almanackan. Sökte efter några timmar för att skaffa mig lite mer kunskap i ett intressant ämne. När jag bläddrat ett tag insåg jag att det ser rätt välfyllt ut, ända fram tills det är dags för någon form av semester. Misstaget består av att man så sakta inser att det är en hel del som ska klaras av på väldigt kort tid. En kommun har visserligen nästan alltid öppet, men det politiska tempot sjunker betänkligt vid midsommar.

Dagen inleddes med en lång förhandling – och den avslutades med en lång förhandling. Måste erkänna att huvudet var rätt tungt när jag väl kom hem. Väl hemma insåg jag att väskan var tung av ett särskilt skäl. Bunten av kommunala handlingar att läsa och fundera igenom var rätt rejäl. Också denna kväll.

I dag presenterar socialdemokraterna sitt förslag till vårbudget. Innehållet (eller kanske primärt det som saknas i innehållet) skulle jag sannolikt kunna skriva en hel del om. Som de flesta bloggläsare anar, är jag inte så värst imponerad av det som presenterats.

Men det finns dock en dimension i deras budgetförslag som jag med spänning ska se hur det hanteras av media. Socialdemokraterna är ett parti med cirka 30 % av väljarkåren bakom sig. Sannolikheten att de skulle få över 50 % i valet 2014 är lika med noll.

Det innebär att det budgetförslag som presenterats idag bara är ett partis förslag, men inte mer. Det finns ingen organiserad opposition men likväl måste socialdemokraterna processa sin budget med tillräckligt många andra partier för att få majoritet.

Därför är det att fara med osanning om man lägger alliansens förslag bredvid socialdemokraternas. Det ena (alliansens) förslaget är färdigförhandlat. Det andra (socialdemokraternas) ska sammanlänkas med vänsterpartiet, sverigedemokraterna och miljöpartiet.

Det är först när den förhandlingen är klar (mellan de fyra oppositionspartierna) som vi har två jämbördiga förslag att betrakta.

Dessvärre gör jag mig inga illusioner om att pressen på bred front upplyser allmänheten om detta, varför sociala medier får ett stort ansvar.

Svenska folket måste nu få svar på frågan; Om socialdemokraterna söker regeringsmakten 2014 – med vem ska de då samarbeta och hur ser det samarbetet ut. Primärt när det gäller ett gemensamt budgetförslag.

Direkt efter valet 2010 påbörjade sollentunamoderaterna en intressant resa. Vi har siktet inställt på valet 2014 och har metodiskt och systematiskt arbetat på att vara väl förberedda när det är dags att lägga röstsedlarna i valurnorna.

Mandatperiod efter mandatperiod har sollentunaborna, med emfas, visat oss ett stort förtroende. I senaste valet fick vi rekordsiffror. Det finns dock alltid en risk, när det går bra, att man slår sig till ro och ägnar all tid åt att förvalta. För sollentunamoderaterna gjordes dock valet att istället vara mycket noga med att valrörelsen 2010 fortsätter under hela den här mandatperioden.

Under 2012 är det så dags att växla upp ännu ett steg och börja veckla ut delar av allt det myckna som förberetts. Det gör att vi, med all rätt, känner oss rejält förväntansfulla på den här våren och den tid som ligger framför.

För egen del innebär det att mötet med väljare intensifieras och vi sjösätter diverse initiativ som är ett led i en långtgående strategi med bärighet ända fram till valdagen.

Eftersom, just, mötet med väljare är det bästa jag vet med detta uppdrag blir det inte svårt att känna inspiration för de många månader av hårt arbete som ligger framför.

Målet är enkelt; Vi vill ha en rekordval 2014 också, där vi får fler sollentunabor som röstar på oss än någongång tidigare.